Boräntorna fortsätter att sjunka för hushållen
Enligt SCB sjönk hushållens bolåneräntor något under 2014 för nya avtal från monetära finansinstitut (MFI). Bolåneräntorna sjönk från 2,41 till 2,39 procent, vilket främst beror på att räntor på lån med bindningstid till och med 3 månader sjönk från 2,37 till 2,35 procent. MFI:s genomsnittliga utlåningsränta för nya avtal till icke-finansiella företag sjönk från 2,54 procent i april till 2,53 procent i maj.
I maj var hushållens genomsnittsränta på nyinsättningar på bankkonton 0,51 procent, vilket betyder att den var oförändrad jämfört med april. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag var i maj 1,07 procent, vilket är en minskning jämfört med april då räntan var 1,09 procent.
| Ränta, hushållens nya låne- avtal | Ränta, hushållens nya bolåne-avtal | Tillväxt-takt, utlåning till hushåll | Ränta, icke-finansiella företags nya låneavtal | Tillväxt-takt, utlåning till icke-finansiella företag | |
|---|---|---|---|---|---|
| Maj -13 | 3,03% | 2,74% | 4,8% | 2,73% | 1,4% |
| Apr -14 | 2,64% | 2,41% | 5,2% | 2,54% | 1,3% |
| Maj-14 | 2,67% | 2,39% | 5,3% | 2,53% | 2,8% |
Tillväxttakten för hushållens lån ökade
I maj hade hushållens lån från MFI en årlig tillväxttakt på 5,3 procent, vilket är en ökning jämfört med april då tillväxttakten var 5,2 procent. Totalt uppgick hushållens lån hos MFI till 2 956 miljarder kronor. Det är en ökning med 141 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen kan främst härledas till bostadslånen, som ökade med 125 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 5,6 procent i maj. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter.
I maj uppgick hushållens utestående bostadslån hos MFI till 2 390 miljarder. Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån, vilka oftast saknar säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i maj till 178 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 4,7 procent.
MFI:s utlåning till icke-finansiella företag uppgick i maj till 1 938 miljarder kronor vilket är en ökning på närmare 52 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Detta innebar att den årliga tillväxttakten ökade från 1,3 procent i april till 2,8 procent i maj. Av de icke-finansiella företagens lån står lån med säkerhet i flerbostadshus för den största andelen, vilka i maj uppgick till 582 miljarder. Lån till bostadsrättsföreningar uppgick till 354 miljarder.
Tillväxttakten för M1 och M3 ökade respektive minskade
I maj var den årliga tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, 10,1 procent. Det kan jämföras med april då tillväxttakten var 9,1 procent. M1 uppgick i maj till 1 855 miljarder kronor.
Tillväxttakten för det breda penningmängdsmåttet, M3, var i maj 4,1 procent, vilket är en minskning jämfört med april då tillväxttakten var 4,2 procent. Totalt uppgick M3 i maj till 2 486 miljarder.
M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.
[1] Uppgifterna kommer från svenska monetära finansinstitut (MFI) – vilka innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag samt penningmarknadsfonder. I det följande är Riksbanken exkluderad om inte annat anges.
Definitioner och förklaringar
SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI), vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).