Att ta ett bolån – steg för steg

Vad krävs för att ta ett bolån? Att ta ett bolån – steg för steg!

Krav för att ta ett bolån? Hur går man tillväga för att ta ett bostadslån? Här går igenom processen för att ta ett bolån – steg för steg. Ett av de största beslut som man brukar ta i sitt liv är när det kommer till lån. Det kan handla ett lån för att skaffa en ny bil, eller grunda ett nytt företag. Det lån som vi kommer att diskutera här är bostadslån och hur processen kan se ut när man ska ta dessa.

Det är mycket att tänka på och se över innan man tar ett bolån, vilket är fullt rimligt med tanke på hur mycket det påverkar ens hushåll och ekonomi. Det kan vara en lång och snurrig process för den som inte är särskilt insatt i det teoretiska kring ämnet ekonomi.

Därför kommer vi här att gå igenom denna process kort och sammanfattat, steg för steg.

Processen för bolån – steg för steg

1. Ha pengar till kontantinsatsen

Kontantinsatsen, även kallat för handpenning, krävs av de allra flesta banker för att få ta lån. Dessa brukar nästan alltid ligga på 15% av totala summan.

2. Bostadslån och lånelöfte

Lånelöftet garanterar att banken ser till att du får ditt bostadslån när du köper din bostadsrätt. Du möter banken innan du köper en bostadsrätt, där de då väljer att bevilja ett lån med ett visst tak baserat på din ekonomi. Då vet man hur långt man kan gå i en budgivning. Därför är det viktigt att läsa på om bostadslån och lånelöfte. Det kan man till exempel läsa mer om på Wikipedia.

3. Lån baserat på inkomst

När det väl är dags att ta ditt lån handlar det ju såklart om hur mycket du kan få. Man brukar tala om att lånet ligger på 5 gånger din årsinkomst i de allra flesta fall. Andra saker kan såklart spela in, som dina skulder sedan tidigare, tillgångar och sparande till handpenning

4. Fast eller rörlig ränta

Att välja fast eller rörlig ränta handlar mest om hur din ekonomi i övrigt ser ut. Med den rörliga räntan så kan plötsliga höjningar i månadskostnaden ställa till det om du inte är beredd, men kan generellt sett vara billigare än den fasta. Den bundna räntan är mer förutsägbar och lättare att hantera för den oinsatte.

5. Kartlägga din ekonomi

Det är viktigt att du ser över din ekonomi och hur den kommer att se ut när du väl har tagit lånet. Vad skulle till exempel hända om någon i hushållet blir sjukskriven, eller om räntorna plötsligt stiger?

6. Amortering

När du väl ska ta ditt lån så är det sista beslutet att ta hur amorteringen ska se ut. Dessa är avbetalningsplanerna banken förmodligen kommer vilja diskutera. Då kan man välja rak amortering eller annuitetslån. Vid rak amortering så är summan för amorteringen samma vid varje inbetalning, men räntedelen minskar i takt med att skulden blir mindre. Annuitetslån innebär att totalsumman är samma vid varje inbetalning, men att amorteringsdelen ökar med tiden samtidigt som räntedelen minskar.

Ta det i din takt

Det viktigaste med lån är att man inte tar dessa impulsivt, för då kan man råka göra misstag som blir kostsamma för bankkontot. Det är bättre att man tar det i sin egen takt, och läser på ordentligt om alla dessa steg. Detta var bara en väldigt kortfattad och förenklad guide för dessa olika steg.

 

Rörlig eller fast ränta 2021 – vilket bolån bör man välja?

Ska man välja rörlig eller fast ränta på bolån?

Vad är bäst rörlig eller fast ränta på bolån? Att ta ett lån kan vara ett av de större, om inte det största beslut man tar i sitt vuxna liv. Dessa lån kan vara för många olika saker som man vill eller till och med måste investera i någon gång. Det kan handla om att köpa en bostad, köpa en bil, eller starta ett företag. Idag kommer vi dock att prata om bolån och ifall man ska välja rörlig eller fast ränta. Frågan om rörlig vs fast ränta på bolån är något vi får ganska ofta. Frågan är inte lätt att besvara då det finns klara fördelar med både rörlig och fast ränta på ett bostadslån.

Vad är bäst rörlig eller fast ränta på bolån?

Det är mycket att fundera på när det kommer till att ta ett bolån, vilket är fullt förståeligt. Vissa saker är dock mer självklara än andra. Ett val som folk ofta inte är beredda att ställas inför är huruvida man ska välja ett bolån med rörlig eller fast ränta. I tider av minusränta där vi haft extremt låga boräntor i flera år höjs flera röster om att det är dags att binda bolånet.

Skillnaden kanske inte låter så stor, eller enbart handlar om preferens, men det kan vara mycket viktigare än vad man först tror. Här ska vi gå igenom några grundläggande skillnader mellan bunden/fast och rörlig ränta.

Rörlig ränta – fördelar och nackdelar med ett rörligt bolån

En väldigt stor guldkant på den rörliga räntan är att den vid de flesta lånen blir billigare än den fasta, eller bundna räntan. Till exempel så kan man spara ganska mycket pengar om räntan skulle gå ner om man har sin ränta rörlig.

Det eftersom räntan lätt kan få en lägre månadskostnad. Man kan även välja att binda sin rörliga ränta precis när som helst, vilket ger än en stor flexibilitet, vilket den bundna räntan inte kan erbjuda dig. Dock så måste man kunna lite om boräntor först, och då kan det vara bra att se vad experter säger om ämnet. Man kan alltså säga att snitträntorna generellt sett blir lägre på ett bolån med rörlig ränta.

Fördelar med rörlig ränta på bolån

+ Ett rörligt bolån är historiskt sett billigare

+ Man kan lyckas spara pengar om räntan skulle sjunka

Nackdelar med rörlig ränta på bolån

– Osäkert hur hög kostnaden kan bli

– Behövs mer kunskap om boräntor

Fast ränta – fördelar och nackdelar med ett bolån med bunden ränta

Även om det kanske totalt sett blir dyrare med fast ränta än om du har en rörlig ränta, så kan det vara tryggt och skönt att veta att dina månadskostnader håller sig på en stabil nivå. Då behöver du inte vara orolig över att kostnaderna stiger fort och plötsligt, och du behöver inte kunna mycket om bolån och boräntor.

Fördelar med fast ränta på bolån

+ Du vet alltid hur hög räntan är på ditt bolån

+ Det är enklare att räkna på kostnaderna för ditt bolån

Nackdelar med fast ränta på bolån

– Bundna bolån är är oftast dyrare än rörliga bolån över tid

Välja rörlig eller fast ränta på bolånet?

Som ni ser så finns det fördelar och nackdelar med båda varianterna, och det är svårt att rakt av rekommendera det ena före det andra om man inte känner till just den enskilde personens ekonomi. Så det är just där som besluten ska tas, alltså utifrån hushållets inkomst och utgifter.

Till exempel så kan rörlig ränta vara något för den som har ett hyfsat sparkonto eller har en ekonomi som skulle klara av plötsliga höga kostnader utan problem, då detta är en risk med den rörliga räntan. På så sätt så skulle man kunna hantera hastiga ökningar i månadskostnaderna utan rejäla konsekvenser.

Den fasta räntan är kanske något för den som inte har samma svängrum ekonomiskt, som föredrar att då ha kontroll över en mer exakt månadskostnad. Då vet man vad man ska förvänta sig varje månad, och kan då anpassa sin övriga ekonomi efter det.

Det finns alltså inget objektivt rätt eller fel i denna fråga, utan det handlar helt enkelt om varje enskild situation. Läs mer om rörlig och bunden ränta.

 

Se till att göra säkra betalningar på nätet

Vi lever en allt större del av våra liv ute på internet. Förutom sociala medier gör vi en hel del av vår shopping online. I och med att näthandeln har ökat har det samtidigt växt fram olika betalningslösningar, allt för att vi konsumenter ska kunna känna oss säkra med att lämna ut kortuppgifter eller föra över pengar. Idag använder många av oss dessa betalningslösningar dagligen och det är viktigt att vara försiktig med vem man lämnar ut sina uppgifter till online. Branscher som hanterar stora summor pengar, som banker, handel och casino har länge jobbat för att hålla deras kunders pengar och uppgifter helt säkra.

Spel online

En bransch som omsätter stora summor pengar varje år är casinobranschen. Det har även gjort att de är mycket måna om att använda sig av säkra betalningslösningar för att ta emot eller betala ut pengar till sina kunder. Här i Sverige är vi väldigt förtjusta i att spela online och det finns också många stora aktörer på marknaden. De största aktörerna, som till exempel PokerStars, erbjuder sina kunder flera olika insättningsalternativ som Trustly, Skrill och Swish. Allt för att kunderna ska kunna känna sig säkra med att föra över pengar. Den som vill spela på nätet, till exempel poker, behöver tänka på en del saker för att försäkra sig om att deras pengar hamnar i säkra händer. Det första man ska göra är att se efter så att bolaget har en svensk spellicens.

Från och med den första januari 2019 gäller en ny spellag i Sverige. Den kräver att bolag som vill verka på den svenska marknaden ska registrera sig här och ansöka om svensk spellicens. Att bolaget har en svensk licens kan ses som en kvalitetsstämpel. Se även till så att sajten ser genuin ut – hur ser språket ut, är texten skriven på korrekt svenska eller verkar den maskinöversatt? Titta om det finns en kundtjänst dit du kan vända dig om du har frågor eller någonting är fel. Det är viktigt att den som ska hantera dina pengar går att nå. Om du känner dig osäker är det alltid bra att välja välkända varumärken, de är ofta väldigt måna om sitt rykte och därför pålitliga.

Shopping

Näthandeln brukar slå sitt eget rekord så gott som varje år. Det är ett faktum att vi handlar alltmer av det vi behöver, och vill ha, online. Även här gäller det att se upp vem man delar sina uppgifter med. Gör en avvägning innan du handlar att sajten verkar seriös. Svenska sidor är ofta kopplade till säkra betalningslösningar som BankID och Klarna. Det betyder att dina kortuppgifter är väl krypterade och mycket svåra att få fram av en tredje part. Kvittering med BankID ger också ett extra steg i säkerheten som är svår för bedragare att ta sig igenom. Även om någon skulle komma över dina kortuppgifter så kan de ändå inte handla i butiker där det krävs kvittering. För utländska sajter kan dock andra regler gälla, det räcker ofta med att knappa in uppgifterna på ett bankkort för att få handla. Det är därför ytterst viktigt att vara försiktig med sina uppgifter så de inte hamnar i orätta händer. Ett sätt att skydda sig mot bedrägerier är att ha ett särskilt kort för näthandel, dit man sen för över endast det belopp man ska handla för. På så sätt kommer en eventuell bedragare ändå inte att kunna handla med hjälp av dina kortuppgifter.

Hårt jobb

Det är ett hårt jobb för våra banker och andra som jobbar med säkerhet på internet. Bedragare är ofta väldigt listiga och ihärdiga. Dock gör våra banker över lag ett bra jobb med att säkra våra pengar. Förutom att hålla en rigorös säkerhet runt dina bankuppgifter, kontonummer, saldo med mera så jobbar de hårt för att du även ska kunna använda dina pengar säkert. En del banker erbjuder sina kunder att använda sig av virtuella kort vid köp online. Då får du ett kortnummer som gäller endast en gång. Så om bedragare skulle få tag i det kan det ändå inte användas. Andra har en lösning som låter dig logga in på din internetbank innan köpet för att låsa upp ditt kort. Då är ditt kort i vanliga fall låst för att användas för köp på sajter utan säkra betalningslösningar. Du kan sen välja att direkt stänga kortet eller ha det öppet för köp under en begränsad tid.

Kapplöpning

Över lag kan man kanske säga att det sker en ständig kapplöpning mellan de som vill skydda våra pengar och de som vill stjäla våra pengar. Det är därför viktigt att alltid själv ta ansvar för att skydda dina pengar på nätet.

 

Lyckade entreprenörer i Sverige

Sverige har en lång historik av entreprenörer som skrivit historia inom sina respektive branscher. Här hittar vi allt ifrån kungar av tändstickor till möbelkungen Ingvar Kamprad. Många personer som helt enkelt gjort ett avtryck över världen. På samma gång även gjort världen till en lite bättre plats, alla på sitt lilla vis. Vi tänkte skriva lite kring vad dessa framgångsrika entreprenörer i Sverige har gemensamt. Går det att hitta faktorer som alla dessa personer har eller gör och som därmed går att ta lärdom från? Det tror i alla fall vi.

Hårt arbete en tveklös framgångsfaktor

Om det är någon ingrediens som trumfar allt annat så är det förmodligen slit och hårt arbete. Det är på samma sätt den egenskap som för många är tråkigast att höra. För idag vill vi ha bantningspiller och mirakelkurer där vi hoppas kunna slippa göra det tunga jobbet men ändå uppnå det ultimata resultatet. Men verkligheten, inte minst inom entreprenörskap visar gång på gång motsatsen.

Genom att arbeta hårt och många gånger i motvind så har flera av våra stora namn på entreprenörshimlen inom Sverige visat att vi kommer väldigt långt på just hårt arbete. Har vi bara hyfsat grundläggande förutsättningar, vilka många har i Sverige, så går det att komma väldigt långt på hårt slit och nerlagt arbete.

Tålamod en viktig egenskap

Något som blivit lite av en bristvara hos många i det notisstinna samhället vi lever i, är just tålamod. Att vissa saker behöver få ta sin tid innan det stora resultatet kommer. Precis som att en soppa eller stuvning smakar som bäst när den fått puttra och dra sig, så behöver många företag och projekt också tid att växa till sig. Kombinationen hårt arbete och tålamod är förmodligen ett framgångsrecept som de flesta skulle kunna kopiera och faktiskt använda på sina egna idéer och projekt.

Samtidigt så strider det mot vårt behov av snabba bekräftelser och belöningar. Ni vet sådana kickar som scrollande i sociala medier ger oss. Något som för många är ett beroende, men som få vill erkänna för sig själva. Lyckas vi bryta oss ur detta och anammar tänker kring hårt arbete och tålamod. Så har vi förmodligen gjort en stor del av jobbet för att ta något från en bra idé till ett framgångsrikt entreprenörskap.

Framgångsrika entreprenörers andra vanor

Precis som vi är inne på ovan så tror många att våra framgångsrika entreprenörer i Sverige har någon form av konstig vana som vi vill koppla ihop med deras framgång. Typ som att de skulle äta soppa med gaffel och att detta skulle vara orsak/verkan sambandet till deras framgång. Tyvärr är som sagt verkligen mindre fiktionsvänlig än så. Ska vi försöka gå igenom några andra vanor som ändå kan vara bra att kopiera om vi nu vill följa våra framgångsrika entreprenörer så är en annan vana att minimera tid på just sociala medier.

Detta handlar egentligen om att minska tiden för icke värdeskapande brus. Här räknar många även in att hela tiden uppdatera sin inkorg för att svara på mail så fort de kommer in. Många går här i fällan om tron att detta är samma sak som att vara produktiv. Något som flera entreprenörer alltså förespråkar inte vara sant. Här fick du några tips på vad som särskiljer våra framgångsrika entreprenörer från de som endast stannar vi att ha en bra idé. Ingen raketforskning som du kunnat läsa, utan sunt förnuft och hårt arbete!

 

Skuldkvotstak beräkning 2020: räkna hur mycket du kan låna på din inkomst!

Skuldkvotstak beräkning 2020: räkna hur mycket du kan låna på din inkomst!

450% i skuldkvotstak för bolån – så mycket kan du låna utifrån din månatliga bruttoinkomst

Sedan 2015 så har debatten vad gäller bolån handlat om att vi svenskar är för överbelånade. Regeringen och Finansinspektionen har kommit med flera förslag och lagändringar för att råda bot på att vi är för överbelånade. Detta började redan 2011 då bolånetaket infördes vilket medförde att vi inte fick belåna en bostad till mer än 85% av marknadsvärdet. Sedan kommer de nya amorteringsreglerna 2016 som i innebar att vi var blev tvungna att amortera ned våra bolån till först 70 procent och sedan 50 procent.

Detta var inte tillräckligt för att få ned överskuldsättningen snabbt så i början av 2018 infördes reglerna om skuldkvotstak som innebar att de som tog nya lån inte fick låna mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst utan att tvingas amortera ytterligare. Här tänkte vi redogöra för skuldkvotstak beräkning så att du kan räkna ut hur mycket du kan låna utifrån gällande skuldkvotstak för bolån.

Som du säkert vet så är ett skuldkvotstak kopplat till låntagarens inkomst och storlek på lånet.

Skuldkvotstak på 450% – du får max låna 4,5 gånger din årsinkomst.

Finansinspektionen utredde möjligheterna att införa en skuldkvot kopplat till inkomsten och de kom med förslaget med en skuldkvot med tak på 450%, dvs 4,5 gånger årsinkomsten före skatt.

Ett skuldkvotstak på 450% innebär att man maximalt får låna upp till 4,5 gånger sin brutto årsinkomst. Tjänar man 400 000 kr före skatt så får man inte låna mer än 1 800 000 kr utan att taket slår in.

Så mycket får du låna utifrån din årsinkomst

Nu är har det blivit lite lättare att räkna ut hur mycket du får låna innan reglerna om skuldkvotstak slår in. Om din enda inkomst är från ditt arbete så kan du summera alla löneutbetalningar eller dina KU10 2018:or som är kontrolluppgifter från dina arbetsgivare.

Ifall ni är två bolånetagare så ska ni båda addera ihop era inkomst till en gemensam inkomst. Summan av din eller er totala inkomst ska sedan multipliceras med 4,5. Nedan kan se vår tabell med inkomsten varierar med det maximala bolånet som skulle kunna tas om förslaget om 4,5x inkomsten tillämpas

Om du tjänar 25 000 kr/månad före skatt så får du ett bolån på maximalt 1 350 000 kr. Om ni är två bolånetagare som tjänar 50 000 kr/månad tillsammans så får ni maximalt låna 2 700 000 kr.

MånadslönÅrsinkomstMaximal
(före skatt)(före skatt)bolån
18 000216 000972 000
19 000228 0001 026 000
20 000240 0001 080 000
21 000252 0001 134 000
22 000264 0001 188 000
23 000276 0001 242 000
24 000288 0001 296 000
25 000300 0001 350 000
26 000312 0001 404 000
27 000324 0001 458 000
28 000336 0001 512 000
29 000348 0001 566 000
30 000360 0001 620 000
31 000372 0001 674 000
32 000384 0001 728 000
33 000396 0001 782 000
34 000408 0001 836 000
35 000420 0001 890 000
36 000432 0001 944 000
37 000444 0001 998 000
38 000456 0002 052 000
39 000468 0002 106 000
40 000480 0002 160 000
41 000492 0002 214 000
42 000504 0002 268 000
43 000516 0002 322 000
44 000528 0002 376 000
45 000540 0002 430 000
46 000552 0002 484 000
47 000564 0002 538 000
48 000576 0002 592 000
49 000588 0002 646 000
50 000600 0002 700 000
51 000612 0002 754 000
52 000624 0002 808 000
53 000636 0002 862 000
54 000648 0002 916 000
55 000660 0002 970 000
56 000672 0003 024 000
57 000684 0003 078 000
58 000696 0003 132 000
59 000708 0003 186 000
60 000720 0003 240 000
61 000732 0003 294 000
62 000744 0003 348 000
63 000756 0003 402 000
64 000768 0003 456 000
65 000780 0003 510 000
66 000792 0003 564 000
67 000804 0003 618 000
68 000816 0003 672 000
69 000828 0003 726 000
70 000840 0003 780 000
71 000852 0003 834 000
72 000864 0003 888 000
73 000876 0003 942 000
74 000888 0003 996 000
75 000900 0004 050 000
76 000912 0004 104 000
77 000924 0004 158 000
78 000936 0004 212 000
79 000948 0004 266 000
80 000960 0004 320 000
81 000972 0004 374 000
82 000984 0004 428 000
83 000996 0004 482 000
84 0001 008 0004 536 000
85 0001 020 0004 590 000
86 0001 032 0004 644 000
87 0001 044 0004 698 000
88 0001 056 0004 752 000
89 0001 068 0004 806 000
90 0001 080 0004 860 000
91 0001 092 0004 914 000
92 0001 104 0004 968 000
93 0001 116 0005 022 000
94 0001 128 0005 076 000
95 0001 140 0005 130 000
96 0001 152 0005 184 000
97 0001 164 0005 238 000
98 0001 176 0005 292 000
99 0001 188 0005 346 000
100 0001 200 0005 400 000

Skuldkvotstak beräkning: så kan du räkna ut din skuldkvot utifrån ditt bolån och inkomst!

Om du redan har ett bolån så kan du göra en egen skuldkvotstak beräkning. Du kan räkna fram din skuldkvot ganska enkelt. Ta bolåneskuld, dela med din årsinkomst och multiplicera sedan med 100 för att få din skuldkvot i %.

Skuldkvotstak beräkning med räkneexempel

Agda och Kalle är sambor och har ett gemensamt bolån som uppgår till 3 000 000 kr. Agda har 26 000 kr per månad före skatt. Kalle tjänar 30 000 kr per månad före skatt. Agdas och Kalles  gemensamma månadsinkomst är 56 000 kr. För ett helt år innebär det 672 000 kr i årsinkomst. I tabellen ovan så kan vi se att Agda och Kalle maximalt får låna 3 024 000 kr.

3 000 000 / 672 000 = 4,464286

4,464285714 x 100 = 446,4286 %

Ibland får frågan om vad som är en rimlig skuldkvot, men det är inte lätt att svara på den frågan utan att se helheten. Vad som är en rimlig skuldkvot varierar från fall till fall. Den genomsnittliga skuldkvoten för bolånetagare i landet ligger runt 300-400%. Skuldkvoten är givetvis högre i storstäderna där bostadspriserna generellt är mycket högre.

 

Spektakulära ombyggnationer

En del hittar sitt drömhus på en gång. Andra vill gärna bygga om innan allt känns rätt. Att renovera en lägenhet eller en villa kan bara det kännas som ett stort projekt. Noggrann planering krävs, offerter ska tas in, möbler flyttas osv. Hela projektet brukar även dra ut på tiden och ta längre tid än vad man tänkt från början. Då är en bostadsrenovering ändå en småsak jämfört med de ombyggnationer vi ska gå igenom här nedan. Läs vidare för att få veta mer om ett par riktigt spektakulära ombyggnationer.

Casino Cosmopol Sundsvall

Sundsvalls stadskärna går under namnet Stenstan på grund av att alla hus är byggda i sten. Detta efter att hela stadskärnan ödelades efter en förödande brand i juni 1888. Den oturliga branden hade startat en dag då staden även drabbats av hård vind vilket fick elden att snabbt sprida sig mellan de gamla träkåkarna. Efter detta bestämdes att hela stadskärnan skulle byggas upp av enbart stenhus. Detta har gett staden en mycket vacker och välbevarad stadskärna som idag är prisbelönt för sin skönhet. Ett av de vackra husen är det gamla stationshuset nere vid hamnen. Efter att ha tjänstgjort som hamnmagasin och även lämnats öde under en period har det idag fått ny status som ett av fyra statliga casinon. För att få den gamla k-märkta byggnaden att passa för modern casinoverksamhet krävdes en del kreativa lösningar. Byggnaden behövde byggas ut ordentligt för att kunna platsa som casino men fasaden fick inte ändras.

Den spektakulära lösningen blev att lyfta hela huset 1,5 meter och samtidigt gräva ut en källarvåning på 1000 kvadratmeter under hela tomten. Ljusinsläpp ordnades med pyramidformade fönsterpartier runt om på tomten. Det byggdes även en ny veranda som var något omtalad men som ändå kom att passa byggnaden. Idag passar byggnaden utmärkt för att inhysa ett casino. Där kan du spela flera av de mest populära casinospelen. De har till exempel ett stort utbud av slotmaskiner, kanske det mest klassiska casinospelet som uppfanns för över hundra år sen. Spelen genomgick en stor förändring under 1970-talet när Inge Telnaes, norskfödd uppfinnare, ingenjör och programutvecklare konstruerade ett program med RNG så att slotmaskinerna kunde göras digitala istället för mekaniska. Det utökade kombinationsmöjligheterna något enormt.

Spektakulära ombyggnationerPhoto by Mikael Häggström, CC0 1.0

Stockholm centralstation

En byggnad de flesta svenska känner till och kanske även besökt är Stockholm centralstation. Den har en lång historia och har genom åren genomgått ett flertal stora ombyggnationer. Allt för att hänga med i tiden och utvecklingen av storstaden Stockholm. Stationen byggdes mellan 1867 och 1871 och den invigdes i samband med att järnvägen byggdes samman genom Stockholm. Tidigare hade trafiken från södra landet stannat på Södra Station på Södermalm och tågtrafik norrifrån vände på Norra Bantorget på Norrmalm. Det var en stor och pampig byggnad som stod redo. Den var faktiskt en av Stockholms största byggnader och många tyckte nog att den var tämligen överdimensionerad. Tågtrafiken var på den tiden en bråkdel av vad den är idag. Det dröjde inte länge innan den stod inför sin första stora ombyggnad. 1927 hade tågtrafiken ökat markant och stationsbyggnaden byggdes ut med ytterligare en våning. Nu lade man också ut spåren till att löpa jäms med byggnaden istället för genom den. Där byggdes istället den stora vänthallen med omgivande butiker och restauranglokaler som finns kvar än idag.

1955 genomfördes en stor förändring av husets utseende när fasaden renoverades. Detta innebar också att en stor del av de statyer och utsmyckningar som fanns på framsidan ovanför entrén togs bort. Under 1900-talet har stationen genomgått ett flertal ombyggnationer, de flesta med syftet att modernisera och göra byggnaden mer tillgänglig för den ständigt ökande strömmen av passagerare. Den senaste stora förändringen har gjorts under början av 2000-talet då en helt ny spåranläggning för pendeltågstrafiken byggdes under marken. Det har frigjort pendeltågens spår till att användas av fjärrtågen. Något som behövs eftersom tågtrafiken bara ökar och ökar för varje år.

Photo by I99pema, CC BY-SA 4.0

Bygga om eller bevara

En tid i Sveriges historia då det pågick flest ny- och ombyggnationer var under 1950-, 60- och 70-talen. Det var då folkhemmet skulle byggas och det gamla fick ge plats för det moderna. Stora delar av våra städers gamla bebyggelse revs för att ge plats åt stora moderna byggnader. Ett exempel är Klarakvarteren i centrala Stockholm som fick ge plats åt moderna byggnader som Åhléns-huset och Hötorgsskraporna. De städer som klarade sig undan rivningsvågen var de som inte hade de ekonomiska förutsättningarna att bygga nytt. Idag hyllas ofta dessa städer och de har fått som en renässans där turister strömmar till för att få uppleva de bevarade gamla husen. Så modernisering och ombyggnationer i alla ära men ibland uppskattar man även det gamla och det genuina mer.

 

Sverige kan bli första land att introducera egen e-valuta

Kontantanvändandet i Sverige fortsätter att dala och Riksbanken oroar sig över att privatbankerna får ökad kontroll över våra pengar. Riksbankschefen Stefan Ingves talar därför varmt om en ny svensk digital valuta, en e-krona. Men vad är egentligen en e-krona, och behövs den verkligen?

Sedan flera decennier tillbaka har användandet av kontanter pekat stadigt nedåt i Sverige och svenskarna är det folk i världen som använder sedlar och mynt minst av alla. Det senaste året har det dock skett en förändring i vårt stöd till fysiska pengar. Enligt en Sifo-undersökning från mars 2019 vill 72 procent av svenskarna kunna betala med kontanter även i framtiden, en ökning på fyra procentenheter från föregående år.

Användandet av kontanter som betalmedel har gått stadigt nedåt

Användandet av kontanter som betalmedel har gått stadigt nedåt. Källa: SVT

Men trots att stödet för kontanter ökar, pekar alltså kurvan för användandet av kontanter fortsatt nedåt. Därför vill Riksbanken förbereda sig för en kontantlös framtid. Riskerna man ser är att privatbankerna annars får ensam kontroll över marknadens pengar, något staten absolut vill undvika. Eftersom det är Riksbanken som trycker upp pengar, så hade man bättre kontroll när det fanns mer kontanter i omlopp. När nu pengarna främst finns i digital form på olika bankkonton har man alltså förlorat kontrollen. Därför tillsatte man för några år sedan en utredning för hur ett införande av en digital e-krona utfärdad av Riksbanken skulle gå till, och man kräver nu att regeringen tar ställning till frågan.

Vad är en digital e-krona?

Många frågar sig om en e-krona är samma sak som andra kryptovalutor, som exempelvis bitcoin. Både ja och nej. Likheten är att båda valutorna är digitala och alltså inte existerar som fysiska pengar. Skillnaden är att bitcoin är en decentraliserad valuta, som alltså inte styrs av något lands centralbank, utan kontrolleras över blockkedjan. Så skulle det inte att vara med e-kronan, även om man möjligtvis kommer att använda sig av blockkedjeteknik.

Hur skulle e-kronan fungera?

Det är inte helt klarlagt hur den tekniska lösningen bakom e-kronan skulle se ut. En möjlighet är att man skapar en app och ett betalkort, på vilket man lagrar sina e-kronor. Tanken är att denna lösning ska fungera även om man saknar internet eller om elen slås ut, och transaktionerna ska vara anonyma. Då skulle alltså e-kronan fungera precis som kontanter gör i dag.

Riksbanken har dessutom en mer utökad idé om att man skulle kunna skapa bankkonton i Riksbanken, på vilka man lagrar e-kronor. Syftet med detta är kanske mer luddigt. Då skulle kunderna alltså behöva överföra pengar från sina vanliga bankkonton för att förvara dem på räntefria statliga konton. Kundnyttan här är inte helt klarlagd, och experterna är överens om att man nog måste fundera några varv till så att de tekniska lösningarna blir så smidiga att kunderna känner att det är värt det.

Så var står vi nu?

Riksbanken har nu beslutat att åtminstone ta fram en e-krona på prov. Om detta pilotprojekt sedan omvandlas till att e-kronan faktiskt lanseras, det får framtiden utvisa..

 

Minusränta på bolån framöver ingen omöjlighet

Minusränta på bolån framöver ingen omöjlighet

Finansvärlden tycks ibland leva sitt eget liv. Hur bisarrt det än låter så finns det skandinaviska banker som betalar sina kunder för att teckna bolån. Det finns även schweiziska sådana som tar betalt för kontoinsättningar. Låt oss förklara fenomenet minusräntor och hur dessa påverkar dig som konsument!

Bolån med minusräntor kan snart bli verklighet

I en artikel av Danske Bank som publicerades på Privata Affärers webbplats i slutet av augusti slog skribenten fast att det inte går att utesluta minusräntor på svenska bolån. Samtidigt konstaterades att så inte skulle bli fallet inom den direkta framtiden. Det är dock ingen omöjlighet att vi framöver skulle kunna få se bostadslån med minusräntor, inte minst då en dansk bank för en månad sedan passade på att lansera ett just sådant.

Det rör sig om Jyske Bank som faktiskt blev först i världen att tillhandahålla bolån med minusränta. Effekten av detta är att banken i praktiken betalar sina kunder 0,5 % per år för att teckna ett bolån. Men hur är detta egentligen möjligt – hur kan en bank göra på detta viset?

Danska konsumenter får betalt för att teckna bolån

En negativ ränta, d.v.s. en minusränta, innebär att långivaren betalar låntagaren för att låna pengar. Det innebär att man som låntagare betalar tillbaka mindre pengar än vad man har lånat. Detta kan för många låta helt barockt, men faktum är att det inte är något bisarrt skämt eller billigt marknadsföringsknep. Jyske Bank menar att bankens kunder kommer att göra månatliga betalningar precis som vanligt, med skillnaden att den återstående skulden kommer att minskas månatligen med mer än vad låntagaren har amorterat.

Mikkel Høegh, bostadsekonom på Jyske Bank, säger så här om situationen: “Vi ger dig inte pengar direkt i näven, men varje månad minskar din skuld med mer än det belopp du betalar.”

Det hela möjliggörs av att Danmark, likt Sverige och Schweiz, har en tendens med sjunkande räntor. Räntorna sjunker alltså så pass mycket att hela bankväsendets tycks vändas upp och ner. Till exempel har det tidigare rapporterats att den schweiziska banken UBS ska ha informerat sina mer välbärgade kunder att banken kommer börja ta betalt för insättningar där det insatta beloppet överstiger 500 000 euro. Avgiften, eller minusräntan, för sådana insättningar ska enligt uppgift uppgå till 0,6 % per år.

Huruvida minusräntor även kommer att införas i Sverige inom kort återstår dock att se.

 

Riksbanken meddelar: Reporäntan lämnas oförändrad, -0,50%

Riksbanken meddelar: Reporäntan lämnas oförändrad, -0,50%

Reporäntan oförändrad

Efter en längre tids väntan står det nu klart. Riksbanken meddelar att reporäntan förblir oförändrad och kommer fortsätta ligga på -0,5 procent.

Under februari 2016 så började Riksbanken att sänka styrräntan till minusränta. Senare under mars sker en ny sänkning från -0,10% då -10% till -0,25%. Under februari 2017 så chocksänkte Riksbanken räntan till -0,50%.

Under den senaste tiden har det varit mycket prat och diskussioner kring reporäntan. Det har varit oklart huruvida Riksbanken skulle höja, sänka eller lämna den oförändrad. Nu lämnar man besked om att reporäntan förblir den samma som tidigare och kommer att förbli -0,5 procent. Istället kan man komma att höja den antingen i december senare i år eller februari 2019.

På Riksbankens hemsida lämnar man följande pressmeddelande:

’”Svensk konjunktur är stark och inflationen är vid målet på 2 procent. Sedan det penningpolitiska beslutet i september har utvecklingen i stora drag varit som förväntat och prognoserna är i stort sett oförändrade.”

Man skriver även att det en långsam höjning på 0,25 procent väntas antingen i december eller i februari nästa år.

”Om ekonomin utvecklas på ett sätt som fortsätter att stödja utsikterna för inflationen bedömer direktionen att det snart är lämpligt att börja höja reporäntan i långsam takt.”

Ingen klart än

I samma veva som man lämnade beskedet höll Riksbanken även en presskonferens. Där pratade man dock inte om något löfte från Risbankens sida om att höja räntan framöver.

– Att lova är att ta i. Om ekonomin utvecklas som vi förväntat oss, ja då är det snart lämpligt att höja räntan i långsam takt. Och då kommer det ske någon gång de kommande månaderna, sa Riksbankens chef Stefan Ingves.

”Vill inte oroa marknaden”

Efter att Riksbanken gått ut med beskedet säger SVT:s ekonomireporter Jan Nylander att det var ett väntat beslut. Detta för att inte oroa marknaden.

– Riksbankens politik är att gå fram med mycket försiktiga steg för att man inte ska oroa marknaden, säger han.

Om höjningen sedan kommer i februari eller december, spelar ingen roll. Det viktiga är att den höjs eftersom vi har haft minusränta sedan februari 2015 – vilket egentligen är ganska exceptionellt, menar Nylander.

– Svenskar har vant sig vid att man ska ha låga räntor och att man kan låna mycket billigt. Tyvärr tror jag att många har ställt in sig på att det är så här det ska vara. Därför är det viktigt att Riksbanken börjar höja räntan så att vi får normala räntor i Sverige igen, säger han.

En ränta som är historiskt låg

Reporäntan är nu historiskt låg. Den har under två år legat på -0,5 procent och det är många som tror att den kommer att höjas inom det kommande halvåret. Ingenting är dock klart och det återstår att se vad Riksbanken beslutar nästa gång de har möte. Att reporäntan, eller styrräntan som den även kallas, ligger på -0,5 är något historiskt. Riskbanken har under de senaste åren lovat att höja reporäntan vid flera tillfällen men skjutit upp det hela kort därefter.

Reporäntan har sedan 1994 varit Riksbankens styrränta. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar.

Prognos för reporäntan*

Nedan ser du Riksbankens prognos för reporäntan. Tabellen är uppdelad kvartalsvis reporäntan förväntas ligga på 1,23 procent under kvartal 4 av år 2021.

2018 
KV3
2018 
KV4
2019 
KV1
2019 
KV4
2020
KV4
2021
KV4 
Reporänta –0,50 –0,50 (–0,50) –0,33 (–0,33) 0,09 (0,09) 0,66 (0,66) 1,23

*Procent, kvartalsmedelvärden

 

Bankernas bolånemarginaler är fortsatt höga!

Rekordvinster på bolånen för storbankerna

Bankernas bolånemarginaler är fortfarande väldigt höga! För tillfället uppgår bankernas bruttovinst på bolån till 4,2 miljarder i månaden. De svenska storbankerna fortsätter med andra ord att göra stora vinster på bolånen.

De senaste vinsterna är, enligt beräkningar, dessutom rekordhöga. Förutom det så rapporterar Finansinspektionen just nu om att bolånemarginalen ligger på 1,55%, något som ärr en nedåtgående trend på nästan 0,2% från ifjol. Då var bankernas marginal på bolån på all-time high.

Samtidigt är det en bra bit ifrån nivåerna i början av millennieskiftet. Vid 2002 låg det istället på 1%, vilket än idag är en rekordlåg bolånemarginal, förutom under finanskraschen 2008, fram till 2010. Men trots det har de svenska storbankerna lyckats bra, och gör alltså rekordvinster.

Enligt så väl FI som boendeekonomen Håkan Larsson, så gör storbankerna i Sverige en bruttovinst på en bit över fyra miljarder kronor per månad. Och mer kan det komma att bli.

Bankernas bolånemarginaler är fortsatt höga!

Lägre utlåningsräntor ger större vinst

Något som Finansinspektionen även har påpekat i sin senaste rapport är att det som kallat för listräntor, formellt namn bankernas bolåneräntor, har varit oförändrade. Men något som däremot har sjunkit är de faktiska utlåningsräntorna som är bankernas snitträntor på utlåning.

Även bankernas finansieringskostnader var praktiskt taget utan förändring under samma period, och det här visar bankernas lägre bruttomarginal kan förklaras helt och hållet via lägre utlåningsräntor under det tredje kvartalet.

Nordea har tappat mest

Rent generellt går det uppåt för storbankerna inom Sveriges gränser. Med en gemensam bruttovinst på cirka 4,2 miljarder kronor så finns det egentligen ingen anledning till att klaga. Men, för alla banker pekar inte kurvan spikrakt uppåt.

För den än så länge svenska storbanken Nordea – som är på väg att genomföra en flytt till Finland – så är det storbanken i Sverige som har tappat mest. De har sänkt sin snittränta under årets tredje kvartal till 1,45% från 1,69%, och har även tappat mest marknadsandelar.

Bolånefonderna jagar kunder

Dessutom har Nordea valt att sänka sina bolåneräntor. Det här är, enligt boendeekonomen Håkan Larsson, ett tydligt exempel på att kunderna hos bankerna faktiskt kan göra en reell skillnad.

Men Nordea och storbankerna i Sverige har ändå ingen anledning till att sörja. De utgör 75% av de totala marknadsandelarna i dagsläget, och gör som sagt en rejäl vinst.

Men det finns nya konkurrenter för bankerna i Sverige. Och det i något som kollade bolånefonder, som försöker jaga in kunder genom att försöka erbjuda väldigt attraktiva bolåneräntor. Men rent generellt är svenskarna trogna de största bankerna, något som inte minst syns på de över miljarder som Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB gjort tillsammans.

Riksbanken på väg att höja reporäntan

Men förändringar är på väg att ske, och det är något som kan ske tack vare Sveriges Riksbank. De förväntas höja med 25 punkter, och bankerna kan göra något liknande, men inte exakt samma.

– Jag tror inte det. Bankerna sänkte inte lika mycket som Riksbanken sänkte när räntan föll och då blir det svårt för dem att höja lika mycket som Riksbanken när räntan stiger, säger Maria Landeborn.

Hur mycket höjer bankerna med?

Istället förväntar sig Maria att Riksbanken höjer med 25 punkter, och att det blir ungefär hälften för bankerna. Det samtidigt som andra experter tror att en höjning från bankernas sida med 23 punkter. Det finns alltså en hel del olika teorier om vad bankerna kommer att höja med, och vi får vänta tills antingen i december eller februari innan vi har svaret.

Det vi vet för tillfället är att de svenska fyra storbankerna tillsammans sitter på 75% av marknadsandelarna samt gör även bra vinster rent ekonomiskt tack vare bolåneräntorna. Det handlar om att 4,2 miljarder SEK i vinster per månad i gemensamma vinster.