Riksbanken sänker reporäntan till minus 0,10 procent

Riksbanken sänker reporäntan till historisk låg nivå, -0,10 %Riksbanken sänker reporäntan till minus 0,10 procent

Nu kommer det som många spekulerat om, nämligen minus ränta. Idag meddelande Riksbanken att man sänker reporäntan till -0,10 %. Riksbanken sänker styrräntan, reporäntan, till minus 0,1 procent. ”Vi är ute på okänd terräng”, sade riksbankschefen Stefan Ingves till SVT efter beskedet.

Negativ ränta – styrräntan är minus 0,10 procent

Det har aldrig tidigare skett, utan detta är första gången i Sveriges historia som vi har har negativ ränta. Detta innebär att bankerna får betala för att sätta in pengar på Riksbanken. Det är det Stefan Ingves menar med okänd terräng. Frågan är hur detta beslut kommer att påverka de enskilda bolåntagare och bankkunder som har sparkonton. Frågan är vad storbankerna gör nu när Riksbanken sänker reporäntan till minus 0,10 procent. Under förra veckan så sänkte flera banker sina boräntor, bla Handelsbanken, Danske bank och Skandiabanken och SBAB sänkte flera av sina bolåneräntor. Frågan är storbankerna gör nu efter Riksbankens besked. Kan ett räntekrig utbryta? Oavsett så ska man nog inte vara så trogen sin bank, utan man bör ta tillfället i akt och försöka höja sin ränterabatt och få ned sin egen bolåneränta.

Riksbanken sänker reporäntan till −0,10 procent, köper statsobligationer för 10 miljarder och har beredskap att snabbt göra mer

Enligt meddelandet från Riksbanken så “finns tecken på att den underliggande inflationen har bottnat men omvärlden är nu mer osäker och det ökar risken för att inflationen inte stiger tillräckligt snabbt. Riksbankens direktion har därför beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv genom att sänka reporäntan med 0,10 procentenheter till −0,10 procent och justera ner räntebanan något. Samtidigt återställs räntorna på de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/− 0,10 procentenheter. Dessutom kommer Riksbanken att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Dessa åtgärder och beredskapen att snabbt göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. ”

Osäkerheten i omvärlden har ökat

Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.

Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg

Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.

 

Inflationen är fortfarande låg men det finns nu tecken på att den underliggande inflationen, exempelvis KPIF-inflationen exklusive energi, har bottnat och är på väg upp. Kronan har blivit svagare än väntat, vilket också bidrar till en något högre inflation. Låga energipriser bedöms dock hålla ned KPIF-inflationen det närmaste året.

Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet

Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.

 

För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.

 

När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.

Beredskap att göra mer

De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*

20132014201520162017
KPI0,0-0,2 (-0,2)0,1 (0,3)1,9 (2,0)3,3 (3,2)
KPIF0,90,5 (0,5)0,9 (1,0)2,0 (2,0)2,2 (2,1)
BNP1,31,8 (1,8)2,7 (2,6)3,3 (3,3)2,2 (2,3)
Arbetslöshet,
15-74 år, procent
8,07,9 (7,9)7,6 (7,5)7,1 (6,9)6,7 (6,6)
Reporänta, procent1,00,5 (0,5)-0,1 (0,0)0,0 (0,2)0,9 (1,1)

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan*

 

2014 kv42015 kv12015 kv22016 kv12017 kv12018 kv1
Reporänta0,08-0,05 (0,00)-0,11 (0,00)-0,12 (0,00)0,57 (0,74)1,43

*Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes.

Källa: Riksbanken

 

 

”Var otrogen mot banker”

Riksbanken justerar också räntebanan något. En första höjning väntas under andra halvåret 2016.

– Det kan finnas förväntningar på Riksbanken att sänka räntan ytterligare, men vi tror att man nått räntebotten och att den här nivån kommer att stå sig ända fram till hösten 2016, säger Robert Bergqvist.

Riksbanken flaggar för ytterligare åtgärder längre fram om de nuvarande inte visar sig vara tillräckliga. Det kan bland annat bli aktuellt att sänka reporäntan ytterligare, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Peter Rawet tycker nu att man som konsument ska passa på att leta efter banker som har bäst erbjudande.

– När Riksbanken nu stimulerar ekonomin som man gör nu så ska vi stimulera vår egen också genom att vara otrogen mot banker.

Rating: 5.0/5. From 1 vote.
Please wait...

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 − ett =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.