Kontantanvändandet i Sverige fortsätter att dala och Riksbanken oroar sig över att privatbankerna får ökad kontroll över våra pengar. Riksbankschefen Stefan Ingves talar därför varmt om en ny svensk digital valuta, en e-krona. Men vad är egentligen en e-krona, och behövs den verkligen?
Sedan flera decennier tillbaka har användandet av kontanter pekat stadigt nedåt i Sverige och svenskarna är det folk i världen som använder sedlar och mynt minst av alla. Det senaste året har det dock skett en förändring i vårt stöd till fysiska pengar. Enligt en Sifo-undersökning från mars 2019 vill 72 procent av svenskarna kunna betala med kontanter även i framtiden, en ökning på fyra procentenheter från föregående år.
Användandet av kontanter som betalmedel har gått stadigt nedåt. Källa: SVT
Men trots att stödet för kontanter ökar, pekar alltså kurvan för användandet av kontanter fortsatt nedåt. Därför vill Riksbanken förbereda sig för en kontantlös framtid. Riskerna man ser är att privatbankerna annars får ensam kontroll över marknadens pengar, något staten absolut vill undvika. Eftersom det är Riksbanken som trycker upp pengar, så hade man bättre kontroll när det fanns mer kontanter i omlopp. När nu pengarna främst finns i digital form på olika bankkonton har man alltså förlorat kontrollen. Därför tillsatte man för några år sedan en utredning för hur ett införande av en digital e-krona utfärdad av Riksbanken skulle gå till, och man kräver nu att regeringen tar ställning till frågan.
Vad är en digital e-krona?
Många frågar sig om en e-krona är samma sak som andra kryptovalutor, som exempelvis bitcoin. Både ja och nej. Likheten är att båda valutorna är digitala och alltså inte existerar som fysiska pengar. Skillnaden är att bitcoin är en decentraliserad valuta, som alltså inte styrs av något lands centralbank, utan kontrolleras över blockkedjan. Så skulle det inte att vara med e-kronan, även om man möjligtvis kommer att använda sig av blockkedjeteknik.
Hur skulle e-kronan fungera?
Det är inte helt klarlagt hur den tekniska lösningen bakom e-kronan skulle se ut. En möjlighet är att man skapar en app och ett betalkort, på vilket man lagrar sina e-kronor. Tanken är att denna lösning ska fungera även om man saknar internet eller om elen slås ut, och transaktionerna ska vara anonyma. Då skulle alltså e-kronan fungera precis som kontanter gör i dag.
Riksbanken har dessutom en mer utökad idé om att man skulle kunna skapa bankkonton i Riksbanken, på vilka man lagrar e-kronor. Syftet med detta är kanske mer luddigt. Då skulle kunderna alltså behöva överföra pengar från sina vanliga bankkonton för att förvara dem på räntefria statliga konton. Kundnyttan här är inte helt klarlagd, och experterna är överens om att man nog måste fundera några varv till så att de tekniska lösningarna blir så smidiga att kunderna känner att det är värt det.
Så var står vi nu?
Riksbanken har nu beslutat att åtminstone ta fram en e-krona på prov. Om detta pilotprojekt sedan omvandlas till att e-kronan faktiskt lanseras, det får framtiden utvisa..